Några frågor till Gunilla Törnqvist som tillträder som ny generaldirektör på SADEV den 1 september 2008.
Faktaruta
Ålder: Fyller 50 i sommar
Familj: Gift och har tre barn som är 9, 12 och 14
Bor: På Svartsjö utanför Stockholm men ska flytta till Karlstad
Bakgrund: Ekonomagronom (M.Sc)
Fritid: Familjen, ridning, segling, läsning och musik
Dolda färdigheter: snickrar och syr i mån av tid
Aktuell: Som ny generaldirektör på SADEV
Vad känner du inför ditt nya jobb?
Jag ser jättemycket fram emot att få börja på SADEV. Det ska bli roligt och spännande. Men jag har också stor respekt inför uppdraget. Internationellt utvecklingssamarbete, reformsamarbete med Östeuropa och bistånd spänner över stora områden. SADEV ska bidra till att svenskt bistånd präglas av effektivitet, kvalitet och resultat. Trots allt är SADEV en relativt liten myndighet och det ställer krav på oss att fokusera på de områden som ger störst effekt. Det handlar om att kunna och våga välja så att vi använder våra egna resurser mest effektivt. Det innebär att vi måste ha god kännedom om hur biståndsvärlden fungerar och ligga steget före för att välja rätt områden.
Vem är Gunilla Törnqvist? Jag är född i Helsingfors av svenska föräldrar som flyttade dit två år innan jag föddes. Efter studentexamen bodde jag ett år i Rom och flyttade därifrån till Sverige. Min professionella bana började med en agronomexamen från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Just nu arbetar jag som internationell chef på Riksrevisionen.
Vad har du för andra erfarenheter med dig till SADEV? Innan jag började på Riksrevisionen arbetade jag en period som departementsråd och biträdande enhetschef vid enheten för Global utveckling på UD. Tidigare var jag chef för den verksamhet inom UD som arbetade med styrning och samordning av Sveriges internationella utvecklingssamarbete, men också med EU:s bistånd. I anslutning till det svenska ordförandeskapet i EU:s råd 2001 var jag stationerad i Bryssel i sammanlagt tre år. Jag har också arbetat multilateralt på IFAD (Internationella jordbruksfonden) i Rom och NDF (Nordiska utvecklingsfonden) i Helsingfors. Sammanfattningsvis har jag erfarenheter från flera organisationer och sammanhang och har därför haft förmånen att se utvecklingssamarbete och bistånd ur många perspektiv.
Är det bra att SADEV ligger i Karlstad?
Jag tycker det är positivt att myndigheter generellt inte bara lokaliseras till Stockholm. För egen del kommer jag att veckopendla till Karlstad under det första året men sedan planerar familjen att flytta till Karlstad. Vi vill att vår äldsta dotter ska få gå ut högstadiet innan vi flyttar. Men jag vet att inte alla har en privatsituation som gör det möjligt att flytta till Karlstad. Jag vill därför finna former för att göra SADEV till en riktigt attraktiv arbetsgivare och arbetsplats.
Vilket är SADEVS uppdrag i relation till andra aktörer? Det finns ett stort värde i att det nu finns en fristående myndighet som har till uppgift att utvärdera det svenska internationella utvecklingssamarbetet och reformsamarbetet med Östeuropa. Alla myndigheter ska självklart följa upp och utvärdera sina egna verksamheter för att säkerställa att resurserna används på bästa sätt. Men det finns alltid behov av att någon utomstående kan utvärdera verksamheten. Vi ska titta på helheten för att identifiera var våra utvärderingar kan göra mest nytta och hur effektiviteten kan förbättras. Det handlar för SADEVs del om att ha fokus på biståndets effektivitet, kvalitet, resultat och utvecklingspotential. Vi måste ha en dialog med berörda aktörer om våra utvärderingar. Jag vill betona vikten av kontakter både inför, under och efter en utvärdering. Väl fungerande dialog och kommunikation om roller, avsikter och resultat tror jag är viktiga förutsättningar för att SADEVs verksamhet ska vara relevant och främja en positiv utveckling.
Hur ser du på samspelet mellan SADEV, Sida och Riksrevisionen? I våra granskande roller kompletterar myndigheterna varandra och metodmässigt har vi mycket gemensamt. Vi behöver ha ett aktivt erfarenhetsutbyte. Sidas utvärderingar handlar om Sidas verksamhet. Riksrevisionen lyder ju under riksdagen och har ett mycket brett mandat och ingen skyldighet att göra effektivitetsrevision på just biståndets område. Tidigare saknades en fristående myndighet som kan och har till uppgift att utvärdera vilken del som helst av hela det betydande svenska biståndet. Det uppdraget har nu SADEV som kan utvärdera alla aktuella biståndsaktörers verksamhet.
Både Sida och Riksrevisionen beviljas biståndsmedel för utvecklingssamarbete. Även andra myndigheter hanterar biståndsmedel och förutsätts bedriva internationellt utvecklingssamarbete och reformsamarbete med Östeuropa. Min utgångspunkt är tron på att alla biståndsaktörer vill att utvecklingssamarbetet ska utföras på bästa sätt och att resurserna ska användas effektivt. Jag utgår också ifrån att de ansvariga vill lära och utveckla sin verksamhet. Med det synsättet är jag övertygad om att det finns grund för SADEV att ha ett bra samspel med olika aktörer även om SADEV har rollen att utvärdera och granska.
Dessutom har ju SADEV inte bara rollen att utvärdera. Vi ska också informera och sprida kunskap om våra utvärderingar så att de påverkar och leder till förändring. Det förutsätter ett bra samarbete med ett stort antal aktörer.
Varför tror du att du fick jobbet? Det ska egentligen regeringen svara på. Men jag hoppas att det var för min gedigna erfarenhet och kunskap om internationellt utvecklingssamarbete. Jag har också bred erfarenhet av styrnings- och metodfrågor. Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag haft ett stort intresse för biståndsfrågor, styrning och resursanvändning. Jag hoppas att det var en kombination av detta som gjorde att jag fick jobbet.