Torsdagen den 7 maj innebar ännu ett steg framåt för resultat, uppföljning och utvärdering av det svenska biståndet. Det är hoppingivande att regeringen öppet redovisar (Skr. 2008/09:189) såväl framgång som motgång. Redovisning av resultat av det betydande svenska utvecklingssamarbetet behövs. Viktigt är också att lärdomarna tas till vara.
Läs hela artikelnDenna rapport är SADEV:s svar på ett regeringsuppdrag att utvärdera UD:s och Sidas arbete för att förebygga korruption och minimera korruptionsriskerna för svenskt stöd inom utvecklingssamarbetet, de uppföljnings- och kontrollmekanismer som finns samt hur fall av korruption följs upp. SADEV lämnar i denna rapport bedömningar huruvida UD:s och Sidas regelverk är adekvata och hur de efterlevs, om kunskap och kapacitet finns och om riskerna för korruption i olika insatsformer. Vidare lämnar SADEV svar på specifika utvärderingsfrågor inom områdena för uppföljning av medelsanvändning, revision, program- och budgetstöd samt enskilda organisationer. Avslutningsvis lämnar SADEV förslag till förbättringar i UD:s och Sidas regelverk och dess efterlevnad, kontrollmekanismer etc. för att effektivisera det korruptionsförebyggande arbetet inom utvecklingssamarbetet, för att följa upp medelsanvändning och för att vidta åtgärder när fall av korruption upptäcks. Förslagens konsekvenser för kapacitet och organisation belyses också. Utvärderingen inkluderar inte en bedömning av förekomsten av korruption. Rapporten överlämnades till UD den 16 juni och är under tryckning.
Hela rapporten finns tillgänglig under Publikationer
UtPå senare år har utvärdering och resultatuppföljning fått en allt viktigare roll inom det internationella utvecklingssamarbetet. Många biståndsorganisationer har därför utvecklat s.k. management responssystem. Dessa används för att systematiskt föra in lärdomar från utvärderingar i den operativa verksamheten och på så sätt göra organisationen mer effektiv. Dock saknas fortfarande information om hur dessa system bör utformas för att uppfylla de uppsatta målen. I den här rapporten utvärderas IFAD:s management responssystem i termer av hur väl det uppnår sina mål och hur relevant det är för IFAD och dess samarbetspartners. Rapporten är en del av en större utvärdering där Sidas, EuropeAid:s och IFAD:s management responssystem analyseras och jämförs. En syntesrapport som sammanfattar resultaten från delstudierna och drar generella slutsatser kommer inom kort att publiceras på SADEV:s hemsida.
Hela rapporten finns tillgänglig under Publikationer
Regeringen har vid regeringssammanträdet 2008-05-22 utsett Gunilla Törnqvist till generaldirektör och myndighetschef för SADEV. Gunilla Törnqvist arbetar idag som chef för Riksrevisionens internationella verksamhet och har tidigare arbetat vid Utrikesdepartementet som biträdande enhetschef för enheten för global utveckling och även varit ambassadråd vid Sveriges ständiga representation vid Europeiska Unionen i Bryssel.Gunilla Törnqvists förordnande träder i kraft den 1 september 2008 och gäller till och med den 31 augusti 2014.
Läs en intervju med Gunilla Törnqvist
En stor del av det svenska bilaterala stödet till den privata sektorn går via det statliga riskkapitalbolaget Swedfund International AB. SADEV har i en aktuell utvärdering undersökt i vilken mån Swedfunds investeringar har bidragit till utveckling av privatsektorn och i vilken mån organisationen uppfyllt de mål som satts upp för dess verksamhet. Utvärderingen visar att Swedfund under den undersökta perioden inte systematiskt samlat in information på sådant sätt att det går att dra säkra slutsatser kring effekten av projekten. Den starkaste rekommendationen från utvärderingen handlar därför om vikten av att prioritera utvecklingen av ett system för att övervaka, dokumentera och utvärdera företagets investeringar. Swedfund uppger även att det varit problem med att skaffa en tillräckligt stor mängd investeringsförslag vilket försvårar bedömningen av hur konsekvent projekt valts efter dess utvecklingseffekter. En lösning kan vara ytterligare specialisering både branschmässigt och geografiskt för att tydliggöra vilken kompetens bolaget kan erbjuda sina potentiella samarbetspartners.
Hela rapporten finns tillgänglig under Publikationer
Sveriges utvecklingssamarbete ska präglas av ett rättighetsperspektiv. Det innebär att deltagande, icke-diskriminering, öppenhet och insyn, samt ansvarstagande och ansvarsutkrävande ska främjas i utvecklingssamarbetets olika faser. Demokrati, jämställdhet och barns rättigheter ska särskilt stärkas. Men det finns få riktlinjer för hur dessa principer ska appliceras. SADEV har utvärderat hur rättighetsperspektivets principer integreras i det svensk-kenyanska utvecklingssamarbetet genom ’Mainstreaming In Action’ (MAINIAC). MAINIAC-ansatsen utgör ett av få praktiska arbetssätt för att främja rättighetsperspektivet. Utvärderingen visar att ökade kunskaper om rättighetsperspektivets principer är avgörande. Det krävs både generella och specifika arbetsrutiner för att applicera dem i olika sektorer. Utvärderingen förespråkar bland annat en policy för att stärka rättighetsperspektivet.
Hela rapporten finns tillgänglig under Publikationer
Sverige är en av de mest framstående biståndsaktörerna globalt. Mycket av det vi gör är bra. Men det finns också en stor förbättringspotential. Det handlar bland annat om förbättrad effektivitet i den löpande biståndsförvaltning, en tydligare roll för biståndet i kampen mot fattigdomen, och att öka Sveriges påverkan på biståndsfrågor i internationella sammanhang, skriver tf generaldirektör Lennart Wohlgemuth i OmVärlden.
Läs hela artikeln.
Sidas lärande i ett 20-årsperspektiv I SADEV:s senaste rapport har syftet varit att studera organisatoriskt lärande med fokus på förändring i tänkesätt över tid. Studien kan ses som en uppföljning av Riksrevisionsverkets rapport (1988) Lär sig SIDA? Förändringstendenser har kartlagts genom återanvändning av den enkät till Sidas personal som utgjorde ett av underlagen till RRVs undersökning. Resultaten av enkätsvaren presenteras i en jämförande analys av attityderna till lärande inom Sida idag och för tjugo år sedan. I rapporten dras slutsatser om i vilken utsträckning förutsättningarna för organisatoriskt lärande ser annorlunda ut idag jämfört med för två decennier sedan och vilka problem och möjligheter som följer med dagens situation. Baserat på denna analys ger SADEV rekommendationer för hur systemen för organisatoriskt lärande kan utvecklas och förbättras på Sida.
Hela rapporten finns tillgänglig under Publikationer
SADEV har till Finansdepartementet lämnat sitt yttrande över betänkandet SOU 2007:75 Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning (Fi2007/8709). I korthet instämmer SADEV med att regeringens styrning av förvaltningen behöver förbättras och framförallt anpassas till myndigheternas verksamhet och storlek. Däremot vill SADEV betona vikten av att säkerställa att ökad informell styrning också dokumenteras och görs tillgänglig för allmänheten. SADEV stöder också tanken om renodlad och flexibel återrapportering och redovisning t ex att myndigheter av särskild vikt för ett politikområde på rutinmässig basis presenterar årliga redovisningar för relevant utskott i riksdagen. Genom en sådan återrapportering får riksdagens inblick i myndigheternas uppnådda resultat fastän styrningen sker från regeringen.
Läs yttrandet i sin helhet.
Kunskapen om resultat av stöd till det civila samhället är låg, speciellt i östeuropeiska områden. Ofta framförs även åsikten att det är svårt att mäta vilken påverkan det civila samhället har på ett samhälles utveckling. I en ny SADEV-rapport utvärderas svenskt stöd till det civila samhället i Moldavien. Utvärderingen bidrar med kunskap om hur resultat kan mätas, hur resultatrapportering kan stärkas och den lämnar rekommendationer för hur stöd till det civila samhället kan förbättras. Utvärderingen - som är baserad på intervjuer med Moldaviska enskilda organisationer (EO) och offentliga aktörer, diskussioner med givare och internationella aktörer samt en enkätundersökning riktad till EO - visar att programmen som stöds av Sida har påskyndat betydelsefulla förändringar, både i omfattning och i påtagliga effekter, i det moldaviska samhället. Då programmen endast funnits något år samt verkar i en restriktiv kontext, vilket exempelvis innebär begränsad tillgång till information, kan resultaten sägas vara betydande. SADEVs utvärdering visar att även svårmätbara resultat kan skattas genom att indikatorer, både kvantitativa och kvalitativa, utvecklas tillsammans av givare och partners samt genom ett fortsatt givarstöd till kapacitetsutveckling inom EO.
Läs hela rapporten. Den första i serien av årligen återkommande samtalsdagar om utvecklingsfrågor (the annual development dialogue) genomfördes den 28 november 2007 i Stockholm. Dagen som fokuserades kring korruption samlade ett åttiotal aktörer verksamma inom utvecklingsområdet. Sverige har förbundit sig att samverka och koordinera sina insatser med andra givare i enlighet med Parisdeklarationen, och därmed kanaliseras en allt större del av våra insatser genom andra aktörer. SADEV utvärderar på regeringens uppdrag hur UD och Sida arbetar med att förebygga korruption. SADEV ville utnyttja detta tillfälle att få ta del av intressenternas kunskaper i frågan.
Läs hela artikeln.Efter rekommendationerna i SADEV-rapporten "Utveckling av mål- och resultatstyrning inom det internationella utvecklingssamarbetet" har nu UD och Sida enligt ett regeringsbeslut (UD2007/22431/USTYR) fått i uppdrag att varje år gemensamt publicera en publik årsbok om det svenska utvecklingssamarbetet, med den svenska allmänheten som primär målgrupp. Årsboken skall innehållsmässigt överensstämma med den årliga resultatskrivelsen som idag går till riksdagen, men bör få ett mer lättillgängligt format.
Betänkandet SOU 2006:108: Att ta itu med fattigdomen – krediters och garantiers nya roll har varit ute på remissrunda. En länk till SADEVs remissvar finns
här. I korthet instämmer SADEV med betänkandet att bindningar i krediter och garantier bör avskaffas samt att obundna lån och garantier har en potentiellt viktig roll att spela i det svenska utvecklingssamarbetet. Dock bör dessa instruments relation till de övergripande biståndspolitiska målen klargöras och rollfördelningen mellan olika aktörer – framförallt Sida och Swedfund – bör preciseras.